luckypernie

Snön har kommit till Molkom. Jullovet närmar sig. Snögubbar växer fram här och var. Det doftar lussebullar och pepparkakor. Nu finns det inte många luckor kvar i julkalendern.

Jag har hunnit med mycket. Det kan tyckas skrämmande att tid förflyter, det kan kännas som att ingenting händer, men nu känns det som jag upplevt mycket, och jag räknar med att få uppleva mycket, mycket mer.

Jag har galloperat under solnedgången över den mongolska stäppen, haft en papegoja på axeln och en boaorm runt halsen, kramats med en brännmanet, klappat en delfin, blivit kysst av en mygga och biten av en geting, jagats av en tupp, klappat en fågelspindel, ätit krokodil, flygit helikopter över svenska fjällen, badat i ett vattenfall på Azorerna, samlat på hummerklor, sovit på en höskulle, vandrat kinesiska muren under åskoväder, stått med ett ben i skagerack och det andra i kattegatt, lärt mig prata ryska, varit i Danmark, Norge, Finland, Ryssland, Tyskland, Spanien, Portugal, Polen, Ukraina, Nederländerna, Mongoliet, Kina, Thailand, Usa 2, Italien, Grekland och Storbrittanien. Jag har kört ett fartyg över Bajkalsjön, suttit på tebjudning i Peking, dansat i skum, suttit på isen och sett norrsken, legat på ett tak och skådat stjärnfall, lärt mig skjuta pilbåge av mongoler, badat i havet, ridit kamel, klättrat upp i ett gamnäste, lekt kurragömma mellan höbalar i mörkret, förhoppningsvis gjort mina föräldrar stolta, mina syskon glada, mina vänner förälskade. Jag har blivit tröstad av min mamma, åkt på utflykter med min pappa, letat skatter i skogen med min Britt, lagt fiskenät i burträsksjön med min Lars, en hemlighet med min morfar, en fin morfar jag hade.

Idag drack jag varm choklad. Jag och Alicia gjorde en snögubbe. Amanda gav honom en cigg, vi gav honom affro och en snygg figur. Nu behöver vi bara en backe så vi kan åka sopsäck.