Semestriska memoarer
Är stunden inne, är den kommen? Inte slutet på vår grönskande era, men stunden för att sitta ned och sammanfatta, berätta, om senaste utlandsvistelsen. Senaste utlandsvistelsen, det låter fel, men det är vad det var, med tråkiga ord beskrivna. Tänk dig att du får ett brunt paket. Med tråkigt brunt papper, och ett vasst, smutsvitt snöre omknutet. Det ser inte mycket ut för världen, där det ligger omgivet av andra överambitiöst inslagna paket. Glänsande, glittrande, färgglada med lockar till snören. Långa skimrande lockar som ringlar omkring varandra. Lockar som lockar. I dessa paket ligger ganska fina saker. Saker som är lika fina som presentpapperet, och lika användbara. Du ser, river, slänger. I det bruna paketet som ser ut som inslagen fisk, men doftar betydligt bättre, faktiskt spännande, lite sött och jordigt, ligger vad du inte ens visste du önskade dig. Den överglänsar sitt omslag tusen gånger om. Ju mer du undersöker, desto mer hittar du som du gillar. Paketet var inte fult från början, det var bara det att det inte syntes. Det var bara brunt. Ömt viker du ihop det bruna papperet, för att spara, för att slå in något nästa gång. Någonting fint.
Senaste utlandsvistelsen- bruna ord
Innan, att tillägga, gör du nytta i att byta ut paketen mot något annat. Någon. Några. Ett brunt paket är förmodligen en sann skatt. Dock inte sagt, att färgglada paketen inte duger till. Allihop behövs, men det är någon du inte bör glömma.
Maj 2010
Israel
ship to gaza
Så jobbigt det blev. En planerad resa. Så dumma människor kan vara. Som alltid. Oroligheter.
-ska du verkligen åka
-ja
Alla som backpackat någon gång vet att ju mindre man packar, desto bättre. Le packningsexpert packar kameraväskan och en liten, mycket praktisk, rullväska, inköpt i Beijing för ganska exakt ett år sedan. Handbagage alltihopa. Det man missar kan man köpa, låna, bygga eller visualisera.
För att åka till Tel-Aviv krävs en mellanlandning. Klä dig prydligt, var beredd på att sitta var som helst, lite överallt, lite varstans. Tacka vet jag ID-biljett och stand-by möjligheter. Tacka vet jag fantastiska Britt. Alternativ München eller Frankfurt. Tyskland har fantastiskt god öl. I tyskland i någon liten stad i mitten finns, förhoppningsvis kvar, den godaste ölen en läckergom kan svalka sig med. krusig inte för söt läskande bröd med en kittlande smak av smörkola. Tyskland alltså. Trevligt. Klappsäte till Frankfurt. Terminalpromenad. TJONG va fan va hände vad nu? Min Oh, så praktiska väska hostar upp en mystisk mutter. Urs. Vi sätter oss ned och vilar lite då. Ur en silverkran rinner en gyllene, skummande stråle av guld "mit hefe" ner i en halvtilers glaspokal. Franziskaner - en vän, ett sällskap och underhållare för en halvtimma.
Go to gate
klicketi-klicketi-plopp. Hoppsan! Vad var det? Ännu en mystisk mojäng skjuter iväg som en projektil för att landa på destination okänd. Avfyrningsplats: okänt domän på den kinesiska reseväskan. Om man drar för hårt är det risk att man springer iväg med endast handtaget, efterlämnandes sina ägodelar.
Min farfar gör fina smycken i trä. Han snider hjärtan och diverse fina kulor. Dessa träs gärna runt hals.
Secutiry check
Av med skor, av med bälte, håll hårt i byxan, gräv djupt i fickan efter de där slantarna, mobil, möjligen en mutter från en resväska jag känner. Skrid ljudlöst genom portalen, känn blickarna från oraklen vid sidan av som genomborrar dina kläder och don't you dare möta deras laserblickar om du vill behålla din syn. Inte ett pip, varsågod att sätta på sig skorna. Då kommer en kvinna fram och tycker till. Hon tycker oj nejmen what a pretty necklace! Thank you my granda made it. It's wounderful. Raring. Det är inte första gången någon häpnar och tycker om ett av Östen Lindgrens träiga mästerverk.
Stuvad i ett plan, färskladdad (inte färs kladdad utan prima färsk laddad) musik, smuttandes på dryck, tillbakalutad. Semester äventyr upplevelser väntar. Och viktigaste, träffa en mycket kär syster Sandrina. Älskade Sandrina bosatt ett halvår i det vilda, i Israel, i Tel-Aviv.
Med lite pengar i fickan, för lite kläder i det inte längre fullt så praktiska bagaget bagaget rullar ekipaget ur flygplanet någon gång vid "mitt-i-natten-snåret". Ny vaken. Nya dofter.
PANG jävlar vad var det? fortsätter gå men det går inte riktigt som det ska och det skramlar och har sig. Där rök det sista av vad som kan kallas väska. Kvar fann bara väs som lät när den lilla Oh, så opraktiska klumpen till bagage släpades genom flygplatsen. Misströstan vart kortvarig för i Tel-Aviv finns det palmer! Verkligen utomlands härliga känsla tag ännu ett djupt andetag, tag plats i en taxi, låt dig föras mot staden och mot ljusen.
Senaste utlandsvistelsen- bruna ord
Innan, att tillägga, gör du nytta i att byta ut paketen mot något annat. Någon. Några. Ett brunt paket är förmodligen en sann skatt. Dock inte sagt, att färgglada paketen inte duger till. Allihop behövs, men det är någon du inte bör glömma.
Maj 2010
Israel
ship to gaza
Så jobbigt det blev. En planerad resa. Så dumma människor kan vara. Som alltid. Oroligheter.
-ska du verkligen åka
-ja
Alla som backpackat någon gång vet att ju mindre man packar, desto bättre. Le packningsexpert packar kameraväskan och en liten, mycket praktisk, rullväska, inköpt i Beijing för ganska exakt ett år sedan. Handbagage alltihopa. Det man missar kan man köpa, låna, bygga eller visualisera.
För att åka till Tel-Aviv krävs en mellanlandning. Klä dig prydligt, var beredd på att sitta var som helst, lite överallt, lite varstans. Tacka vet jag ID-biljett och stand-by möjligheter. Tacka vet jag fantastiska Britt. Alternativ München eller Frankfurt. Tyskland har fantastiskt god öl. I tyskland i någon liten stad i mitten finns, förhoppningsvis kvar, den godaste ölen en läckergom kan svalka sig med. krusig inte för söt läskande bröd med en kittlande smak av smörkola. Tyskland alltså. Trevligt. Klappsäte till Frankfurt. Terminalpromenad. TJONG va fan va hände vad nu? Min Oh, så praktiska väska hostar upp en mystisk mutter. Urs. Vi sätter oss ned och vilar lite då. Ur en silverkran rinner en gyllene, skummande stråle av guld "mit hefe" ner i en halvtilers glaspokal. Franziskaner - en vän, ett sällskap och underhållare för en halvtimma.
Go to gate
klicketi-klicketi-plopp. Hoppsan! Vad var det? Ännu en mystisk mojäng skjuter iväg som en projektil för att landa på destination okänd. Avfyrningsplats: okänt domän på den kinesiska reseväskan. Om man drar för hårt är det risk att man springer iväg med endast handtaget, efterlämnandes sina ägodelar.
Min farfar gör fina smycken i trä. Han snider hjärtan och diverse fina kulor. Dessa träs gärna runt hals.
Secutiry check
Av med skor, av med bälte, håll hårt i byxan, gräv djupt i fickan efter de där slantarna, mobil, möjligen en mutter från en resväska jag känner. Skrid ljudlöst genom portalen, känn blickarna från oraklen vid sidan av som genomborrar dina kläder och don't you dare möta deras laserblickar om du vill behålla din syn. Inte ett pip, varsågod att sätta på sig skorna. Då kommer en kvinna fram och tycker till. Hon tycker oj nejmen what a pretty necklace! Thank you my granda made it. It's wounderful. Raring. Det är inte första gången någon häpnar och tycker om ett av Östen Lindgrens träiga mästerverk.
Stuvad i ett plan, färskladdad (inte färs kladdad utan prima färsk laddad) musik, smuttandes på dryck, tillbakalutad. Semester äventyr upplevelser väntar. Och viktigaste, träffa en mycket kär syster Sandrina. Älskade Sandrina bosatt ett halvår i det vilda, i Israel, i Tel-Aviv.
Med lite pengar i fickan, för lite kläder i det inte längre fullt så praktiska bagaget bagaget rullar ekipaget ur flygplanet någon gång vid "mitt-i-natten-snåret". Ny vaken. Nya dofter.
PANG jävlar vad var det? fortsätter gå men det går inte riktigt som det ska och det skramlar och har sig. Där rök det sista av vad som kan kallas väska. Kvar fann bara väs som lät när den lilla Oh, så opraktiska klumpen till bagage släpades genom flygplatsen. Misströstan vart kortvarig för i Tel-Aviv finns det palmer! Verkligen utomlands härliga känsla tag ännu ett djupt andetag, tag plats i en taxi, låt dig föras mot staden och mot ljusen.
Kommentarer
Trackback
